The love story of Alejandro and me

När The Fame Monster kom, så älskade jag den från första sekund. Det gör jag fortfarande. Men något jag inte älskade då i november, december eller när det nu var, var Alejandro. Jag tyckte inte den var dålig, men jag förstod den inte. Den saknade liksom mening för mig. Men det ändrades den 7 maj i år, när hon spelade den live. Det var mörkt, svårt och det var en fontän med en ängel som brann. Det var sjukt vackert. Nu är det en vecka sen jag såg videon för första gången. Och helt ärligt så tycker jag att det är hennes bästa video. Och eftersom jag tycker hon har det bästa videoarna all n' all, så tycker jag därför att det är den bästa videon. punkt. Jag fattade aldrig rikigt vad hon såg i Alejandro själv, när hon sa att det var hennes egen favorit på The Fame Monster. Men tydligen så hade jag (och de flesta andra?) tolkat ett annat sätt en vad hon menar med den. Men jag fattar nu. Jag kan inte förklara den, men jag fattar och jag älskar.

Translation:

When The Fame Monster was released, I loved it from first second. I still do. But one thing I didn't love back then, in November, December or whatever it was, was Alejandro. I didn't think it was a bad song, I just didn't get it. It lacked  meaing to me. But that changed on the 7:th of May this year, when I saw her perform it live. It was dark, dolorous and there was a fountain with an angel on fire. It was beautiful. Now it's been a week since I saw the video for the first time. And honestly I think it's her best. And since I think her videos are the best all n' all, I therefore think it's THE best. End of. I never really got what she saw in Alejandro herself when she said it was her personal favourite from The Fame Monster. But obviously I (and most others) had interpreted in another way than what she had meant with it. But I get it now. I can't explain it, but I get it and I love it.

Comments

Comment entry here:

Your name:
Remember?

Your Mail: (will not be published)

Your webpage:

Your comment:

Trackback:
BACK TO FRONT PAGE.

It’s like fashion for fakers
Secrets of the dream makers
heartbeats of the dancers
and without any answers
Dreams are reality
on the verge to insanity
it’s just a cheap rhyme
and it all happens
POST BEDTIME.




Använd inte mina bilder
utan min tillåtelse, tack.



+ Follow on Bloglovin

- Follow with RSS

Follow on Twitter


RSS 2.0